Dessutom har företag åtagit sig att investera ytterligare 5 miljarder euro i samma projekt. Att företag skulle skjuta till pengar var ett av villkoren för att EU-kommissionen skulle godkänna de statliga subventionerna. 

Olika projekt med sammanlagt 17 direkta deltagare och 70 partners kommer att bedrivas fram till år 2031. Satsningen är en del av EBA (European Battery Alliance) som grundades i slutet av 2017 för att utveckla industriell teknik för litiumjonbatteritillverkning i Europa.  I slutänden vill EU se ett europeiskt ekosystem för batteritillverkning växa fram.

Sju regeringar har fått lov av EU att göra statliga satsningar:

• Finland: 30 miljoner euro
• Sverige: 50 miljoner euro 🇸🇪
• Belgien: 80 miljoner euro
• Polen: 240 miljoner euro
• Italien: 570 miljoner euro
• Frankrike: 960 miljoner euro
• Tyskland: 1250 miljoner euro

De olika projekt som välsignas finns inom hela processen från brytning av råmaterial till konvertering och återvinning av gamla batterier.  Det omfattar även hela systemkonstruktionen, från val av kemi och intelligent batteristyrning till integrering av celler i moduler. 

Delprojekten är närmare bestämt av fyra slag, vara tre omfattas av svenska projekt:

• Brytning och bearbetning av råmaterial till elektroder och elektrolyter
• Celler och moduler med betoning på säkerhet och prestanda, och inte bara för fordonstillämpningar 🇸🇪
• Batterisystem, inklusive batteristyrning och test 🇸🇪
• Återbruk, återvinning och förädling 🇸🇪

EU-kommissionen väljer att se genom fingrarna med de statliga subventionerna. Det är strategiskt viktigt för Europa att utveckla en egen batteriindustri, slår EU-kommissionen fast och viktiga investeringar inom området skulle inte ha skett utan dessa subventioner. EU-kommissionen hävdar att subventionerna inte kommer att rubba konkurrensen mellan EU-länder på ett otillbörligt sätt.